~ Harry’s perspektiv ~

Min första instinkt när jag vaknade på grund av den skinande solen var att vrida mig bort från fönstret, men när jag försökte med det kände jag hur något på min bröstkorg hindrade mig - ett huvud. Då kom jag ihåg föregående kväll. Natasha hade ringt, juste. Sedan när jag kom till henne hade hon berättat vad som hade hänt och efter att hon hade lugnat sig lite hade vi bara legat där på sängen och pratat om livet och massa saker. Sedan måste vi ha somnat, för nu låg hon i alla fall sovande med huvudet vilandes mot mitt bröst. Jag sneglade ner på hennes bruna hår och log svagt. Även om hon hade varit riktigt ledsen i början av kvällen så hade den slutat perfekt. Och jag kunde absolut inte komma på något bättre sätt att börja en dag än tillsammans med Natasha.

Jag sträckte mig efter min mobil, noga med att inte röra mig så pass mycket att Natasha skulle vakna på grund av det, jag hade ju ingen aning om hur tidigt det var. Dock visade det sig att klockan var kring 8 och vi skulle vara vid studion 9 så om vi skulle hinna få i oss frukost var det lika bra att hon vaknade nu. Jag suckade och ruskade motvilligt hennes axel försiktigt. Hon vred sig lite och verkade märka att det inte var en kudde hon hade under huvudet, för hon öppnade sömnigt ögonen och såg förvånat ner på min överkropp och sedan mötte hon generat min blick där jag låg och iakttog henne.

~ Natasha’s perspektiv ~

”Good morning beautiful” sa Harry med en hes morgonröst som fick mig att vilja pipa till av alla känslor som uppstod. Jag föll verkligen för honom mer och mer hela tiden.
”Morning” svarade jag och log svagt samtidigt som jag lutade mitt huvud mot hans bröstkorg igen. Jag ville inte lämna sängen, jag ville ligga här med honom för alltid.
”I hate to say this, but we need to get up” sa Harry, som om han hade läst mina tankar, och hävde sig upp på sina armbågar. Jag tog ett djupt andetag - andades in doften av honom - innan jag satte mig upp i sängen nickade. Jag granskade Harry ordentligt för första gången sen jag slagit upp ögonen.

Hans ögon såg aningen trötta ut, håret låg inte alls på plats åt sidan som det brukade utan det var liksom ingen ordning på det nu - det stod ut lite här och var. Smilgroparna syntes lika tydligt som vanligt nu när han log mot mig och jag konstaterade i mitt huvud att han måste vara den vackraste människan jag någonsin sett. Så perfekt.

”Thank you for staying yesterday” sa jag tyst och vände ner blicken mot sängen då ögonkontakten blev för mycket. Det var något i det att han aldrig verkade vika undan blicken som tvingade mig till att göra det ibland, efter för lång ögonkontakt.
”No problem. I had a great time” log han och reste sig upp ur sängen. Vi båda hade redan kläder på oss eftersom vi somnat med dom igår, men jag letade fram ett par vita jeans och en prickig överdel som jag tog med mig in till badrummet.
”I need a minute or two” sa jag och vände mig mot Harry i dörröppningen. Han nickade och såg på kläderna jag höll i handen. ”Don’t go” beordrade jag, av någon konstig anledning, och låste sedan in mig på toaletten. Jag kunde höra hur Harry skrattade lågt på andra sidan dörren, vilket fick mig att le brett.

Några minuter senare öppnade jag dörren igen med dom rena kläderna på mig, en fräschare andedräkt och håret i en fiskbens fläta över ena axeln. Jag såg att Harry granskade mig snabbt och sedan reste han sig upp från fåtöljen där han hunnit sätta sig.
”Ready?” frågade han och jag nickade.

Vi åt en snabb frukost på hotellet, vilket var extremt gott, sedan for vi till Harrys lägenhet. Han skulle också byta kläder och.. ja, vad killar nu gjorde på morgonen.

När Harry öppnade dörren till lägenheten och vi båda klev in i hallen andades jag in luften och liksom registrerade lukten. Det luktade Harry, helt klart, men det luktade mycket mer än så. Sedan avbröts mina tankar av en bekant röst.
”Harry, is that you?” ropade Louis inifrån lägenheten och jag drog försiktigt igen dörren efter oss och såg förvånat på Harry. Var Louis här och väntade på honom?
”Yeah man, who else would it be?” frågade Harry och trampade av sig skorna. Nästa sekund kom Louis ut i hallen med endast boxershorts. Han tittade förvånat på mig och höjde ögonbrynen.
”Haz, you could have told you brought a girl” sa Louis och man såg att förskräckelsen i hans blick inte var äkta. ”I mean, I could have been wearing nicer boxers if I knew” lade han till och flinade lite. Jag kunde inte låta bli att skratta åt Louis dåliga humor.
”Chapchap Harry, we don’t wanna be late again” sa jag sedan och Harry försvann in i lägenheten, som förresten verkade vara ganska stor.

”So, what did you two do last night?” frågade Louis med ett flin och jag kände hur jag självklart blev generad.
”Talked” svarade jag ärligt och lutade mig mot dörren i väntan på att Harry skulle komma tillbaka.
”And then he slept with you?” frågade han, tydligt nyfiken på mer information än det.
”Well, not like slept-slept. But we slept in the same bed, yes” bekräftade jag och Louis log brett. ”So, what are you doing here?” frågade jag innan han hann komma med nästa fråga.
”What do you mean?”
”I mean, why are you here in Harry’s apartment when he’s not even here?” förtydligade jag och log.
”Oh, it’s my apartment too” sa Louis och jag tittade oförstående på honom.
”You live together?”
”Didn’t you know? We’re married, Natasha” sa Louis och han såg så allvarlig ut att jag för några sekunder nästan trodde honom. Sedan spred sig ett litet, nästan osynligt flin på hans läppar och jag himlade med ögonen.
”Oh, of course you are” skrattade jag och nickade.

Sedan kom Harry tillbaka med ett par beige byxor med låg gren och ett linne som hängde löst över axlarna. Jag som hade trott en t-shirt var det klart snyggaste han kunde ha på sig, men det här var snyggare. Mycket snyggare.
”Oh, hello honey” sa Louis och placerade en enkel kyss på Harrys kind. När jag såg Harrys förvånade och oförstående blick fnissade jag till och när Louis sedan började skratta ordentligt gjorde jag också det.

---