Safe - Del 25

17 November 2013, 23:32

Tidigare: 

"Oh, but stay. I was just gonna make dinner", sa mamma och tittade leende på Harry.

  "Mom. Maybe some other time", försökte jag, men Harry's flin informerade mig om att det var lönlöst. Han hade redan bestämt sig. Han tänkte stanna här och äta med oss.

  "I'd love to stay", sa han i en överraskande artig ton. Jag hade nog aldrig ens hört Harry prata på det där sättet.

 

→ Cassie ←

 

  "Come on, guys. You wanna watch a movie?", frågade jag när jag föste in alla de fyra barnen framför mig i tv-rummet, samt den femte som satt på min höft. Jag hade lovat att underhålla barnen så mamma kunde laga mat ifred.
  "Can we watch Tarzan?", frågade Phil när han slängde dig i soffan.
  "Seriously? We've seen that one at least 50 times before", konstaterade jag skeptiskt.
  "But we like Tarzan", gnällde Celine och jag hörde Harry skratta bakom mig.
  "Alright, let's watch it again", suckade jag satte mig ner i soffan. Max kröp genast ner från min famn och satte sig till rätt på min ena sida, samtidigt som de andra vant placerad sig med oss i den lilla soffan och de två fåtöljerna bredvid.
  "What's your name?", frågade Phil och tittade upp på Harry som stod lutad mot dörrkarmen.
  "Harry", svarade han. "What's yours?"
  "I'm Phil", svarade Phil stolt och trängde in sig lite mot armstödet. "Do you like Tarzan?", frågade han sedan glatt och klappade bredvid sig på soffan, och Harry kom fram och satte sig mellan mig och Phil.
  "I used to, but now I haven't seen it for years", svarade Harry, och efter det blev det tyst en stund.
  Celine som förvånansvärt visste hur dvd:n spelaren fungerade slog igång filmen och kröp sedan upp i soffan, där hon envisades med att tränga in sig mellan Phil och Harry. Hon var alltid nyfiken när det kom nya personer, och nu var tydligen inget undantag.
  Jag kunde se hur Celine diskret sneglade upp på Harry's ansikte och blev genast nyfiken på vad hon tänkte på. "You have funny hair", sa hon plötsligt och Harry tittade förvånat ner på henne.
  "Me?", frågade han och jag suckade tyst. Att säga sådant till folk kanske inte alltid var så bra eller trevligt.
  "Yeah. It's curly", fnissade Celine och jag fick intala mig själv att inte bli arg och säga åt henne. Hon var ju trots allt bara 4 år och förstod förmodligen inte att folk kunde ta illa upp av sådant.
  Dock verkade inte Harry ta åt sig på ett dåligt sätt alls, för nu bröt han ut i ett skratt. "Yours is curly too, you know", konstaterade han och använde en utan sina stora händer till att rufsa till Celine's mörkblonda, lockiga hår.
  "But you're a boy", sa hon lite blygt och hennes lilla leende var på väg att bryta ut i skratt.
  "Are we gonna watch the movie or not?", frågade jag för att avbryta deras lilla samtal.
  "Who put you in such a mood?", frågade Harry och vände sig emot mig istället. Han placerade ena handen på mitt ben, strax ovanför knäet och nöp till på sidorna om det.
  "Can you stop?", frågade jag irriterat och spände blicken i honom.
  Harry's hand slappnade av, men han flyttade inte undan den. Den låg kvar på mitt ben, och innerst inne var jag glad för det. Den enda jag var sur på just nu var mig själv, för att jag var en så dålig flickvän, och eftersom Harry hade rätt mycket med det att göra kändes det lite halvt rättvist att ta ut det på honom. Dock spelade fet ingen roll hur många gånger jag intalade mig själv att hålla mig undan från fysisk kontakt med Harry, för när han nu diskret kom närmare mig i soffan och lade ena armen om mina axlar lutad jag villigt huvudet emot honom.
  "So. You've been talking about me to your mother?", frågade Harry mig i en retsam och nyfiken viskning när musiken på tv:n tog slut och själva filmen började.
  Jag kände hur mina kinde blev heta och jag höjde ena handen till Harry's ansikte och tryckte den emot hans kind för att vända hans ansikte emot tv:n, så att han inte skulle se mig rodna. "Eyes on the movie now!"

 

  "Rise and shine, beautiful." Den låga, mörka rösten i mitt ena öra fick mig att återgå till vaket tillstånd. Jag blinkade några gånger innan jag öppnade ögonen. Tv-rummet var mörkt nu, för tv:n var inte längre påslagen. Jag måste ha somnat emot Harry's axel. "You enjoyed the movie?"
  "Yeah, sure. It was great", sa jag sömnigt och satte mig upp i soffan.
  "You fell asleep after five minutes", konstaterade Harry och drog tillbaka mig ner i hans famn, så att jag låg på honom där han halvlåg i soffan. De andra var inte längre här och jag kunde höra röster ifrån köket.
  "I've seen it before", sa jag och drog in ett djupt andetag utav Harry's lukt. Han flyttade ena handen till mitt hår och lekte lite med en hårslinga mellan sina fingrar, samtidigt som jag sträckte mig till hans överarm och med fingertopparna drog över de små, svarta tatueringar som täckte en del av hans hud.
  "The food's ready", sa Harry efter en liten stund och jag satte mig återigen upp, den här gången utan att han stoppade mig.
  När vi kom in i köket satt de andra runt bordet, alla med köttfärssås och spagetti framför sig. Mamma tittade upp från sin tallrik och log lite finurligt emot mig, men vad det än var för onödig, pinsam kommentar som hon kom på höll hon den tack och lov inom sig.

  Hela middagen gick bra. Mamma småpratade lite med Harry. Frågade om skola, jobb, familj. Han svarade ärligt att han för tillfället varken jobbade eller pluggade, och att han bodde ensam i sin lägenhet. Det uppstod inga jobbiga lägen och varken mamma eller någon av mina syskon kom med pinsamma påståenden eller frågor. En halvtimme efter att vi satt oss vid bordet kom jag och Harry mätta och trötta - jag var i alla fall trött - upp i mitt lilla, stökiga rum.

  "Nice", mumlade Harry och såg sig omkring.

  "You don't have to lie. It's a mess", sa jag och han nickade.

  "Yeah. It's a mess", höll han med och flinade lite.

  Jag skakade på huvudet och fnös roat åt honom, samtidigt som jag slängde en blick på klockan. Det kändes som om jag nyss hade slutat skolan, men nu var klockan snart nio. Det var egentligen inte mycket alls, men det hade varit en jobbig dag - känslomässigt - och trots min lilla tupplur på soffan var jag utmattad. "I don't mean to be rude, but I should probably just switch clothes and go to bed, if I'm gonna get through another day of school tomorrow", sa jag och tittade på Harry, som nickade.

  "Yeah, ofcourse", höll han med och jag gick fram till garderoben och tog ut kläderna jag vanligtvis sov i. "I should probably get home anyway", lade han till.

  Vi gick båda ut ur mitt rum och jag stannade i dörröppningen till badrummet. "I'll see you, I guess..", sa jag osäkert och tittade på Harry som nickade.

  "Absolutely", höll han med och ett litet flin, som gav mig en känsla av att han redan nu planerade någonting, spred sig på hans läppar.

  "Okay. Good night", sa jag fånigt innan jag gick in i badrummet och stängde dörren efter mig. Jag vände mig emot spegeln med ett leende på läpparna, och stirrade ett tag på min egen spegelbild.

  Mitt hår var naturligt lockigt runt mitt ansikte, en aning slitet i topparna, men annars helt okej. Man såg på mina ögon att jag var pfykiskt trött, men leendet såg väldigt vaket ut. Vaket och faktiskt äkta. Att vara med Harry fick mig att på något sätt att känna mig vaken, levande. Till och med glad, emellan åt.

  Nu lade jag snabbt upp håret i en slarvig knut, borstade tänderna, kissade och bytte ut mina nuvarande kläder emot ett par korta shorts och ett stort linne. Sedan gick jag ut till köket, där det var väldigt tomt. Jag tog ett glas från skåpet, fyllde det med kallt vatten och återvände sedan emot mitt rum.

  När jag öppnade dörren och var beredd på ett tomt rum hoppade jag överraskat till lite när jag fick se Harry sitta på min säng. "But.. you said you should get home?", sa jag förvånat.

  "I lied", konstaterade han enkelt och jag klev in i rummet och stängde dörren efter mig.

  "You said you didn't lie", observerade jag och Harry log snett.

  "I don't", sa han. "Not about important things."

  Jag log svagt och gick fram till sängbordet, där jag ställde ner vattenglaset. "But I have school tomorrow, Harry", påminde jag honom. Jag behövde verkligen sova.

  "I know, so what are you waiting for? Come here", sa han och klappade bredvid sig på sängen samtidigt som han tog två av mina många kuddar och lade de under sin nacke så att han låg i en ganska hög ställning.

  Jag tvekade lite, men satte mig sedan i sängen. Jag förstod inte riktigt varför Harry fortfarande var här, men jag tänkte inte klaga. Hade han inte varit det så hade jag förmodligen släppt ut allting som jag haft inom mig hela skoldagen, men nu kände jag inte ens något behov av att gråta.

  "Your family is nice", kommenterade Harry med ett litet, roat leende - han såg nästan ut som om han tänkte sig tillbaka till något tidigare läge.

  "It used to be better", mumlade jag och lade mig ner på sida i sängen, så att jag hade ryggen emot Harry.

  "Oh, I didn't mean to..", började Harry, men tystnade sedan. Han visste förmodligen inte hur han skulle avsluta meningen, och jag var glad att han inte gjorde det. Jag ville inte prata om det. Inte nu, och helst aldrig.

  Jag vred mig lite där jag låg, för att kunna få upp täcket under mig och krypa ner under det istället. Harry lyfte på sin kropp och drog ut den delen av täcket som var under honom, innan han lade sig igen. "You want to be alone?", frågade han tyst.

  "Would you leave if I said yes?", frågade jag skeptiskt och placerade ena handen under kudden jag hade huvudet på. Jag låg fortfarande med ryggen emot Harry, men jag var ändå ganska säker på att han log lite åt min fråga, innan han svarade.

  "Depends on if you would've meant it or not", svarade han och jag hörde att han menade det. Om jag verkligen hade velat vara ensam nu så hade han nog gått.

  "Well, don't leave", sa jag tyst och när Harry fick bekräftat att jag faktiskt ville ha honom här kunde jag känna att han vred på sig, och sedan dök en stor hand upp vid min höft. Han använde sin starka hand till att dra mig emot sig, tills jag låg alldeles emot hans kropp, och då gled hans hand ner till min mage och stannade där.

  Sedan blev det alldeles tyst och alldeles stilla. Jag var plötsligt inte alls trött längre. Det var som om en massa energi bara flög till mig igenom Harry's beröring. Jag låg still en ganska lång stund och tittade ut i det mörka rummet. "Harry?", viskade jag tillslut tyst, för att se om han hade somnat bakom mig.

  "Mhm?", svarade han i ett tyst mummel.

  "Thank you."

  "For keeping you company?", frågade Harry, fortfarande endast i ett mummel. Han var nog trött.

  "Yeah, for that", bekräftade jag och slöt sedan ögonen. "And for everything else", lade jag tyst till efter ett tag, även om jag inte var säker på om Harry kanske redan hade somnat.

Kommenterat av My (1D Novell)

meeen Harry älskling! haha så underbart braaa å jag älskade varenda sekund av denna del, eh som vanligt xD men ååh så bra det var.. Vill bara läsa mer, mer meeer å äntligen kanske Cassie fattat att de är Harry som är den rätta.. Hihi så fina!

Svar: Och jag vill bara skriva mer så att jag kommer fram till ett speciellt läge, MEN JAG SITTER FAST. Försöker verkligen komma på något att börja nästa del med, men det står helt still. :C
One D Tales

2013-11-18, 07:36:47
URL/Bloggadress http://novellermedonedirection.blogg.se
Kommenterat av Berättelser om One Direction

På riktigt, Harry älskling..han är den finaste som finns din novell är helt underbar vill bara läsa mer och åh...jag dör..ler bara, tur att jag är ensam i rummet!!:D

Svar: Åååh, fina du. Tacktacktack! :D
One D Tales

2013-11-18, 20:39:45
URL/Bloggadress http://berattelsermedonedirection.blogg.se
Kommenterat av ida

iiiih! jag dör! levde mig verkligen in i novellen och har gjort det sen början av novellen.
den är verkligen riktigt bra skriven, en av dom bästa jag läst. keep on going! :)

Svar: Gud vad underbart att höra! Det är så en bra berättelse ska vara. Man ska kunna leva sig in i den. :)
One D Tales

2013-11-18, 23:45:45
URL/Bloggadress http://idaasoderberg.blogg.se
Kommenterat av ida

Så jäkla bra! Fortsätt som du gör! Älskar denna!!

Svar: Tackar! Jätte roligt att du gillar den, verkligen.
One D Tales

2013-11-19, 09:23:29
Kommenterat av anonym

Åh du skriver så bra!!! Fortsätt fortsätt fortsätt! Kram

Svar: Tack så jätte mycket! Jag ska göra det, hållet på. Kramis!
One D Tales

2013-11-19, 09:36:00
Kommenterat av Bella

Åhh gud, börjar få slut på saker att skriva här nu.... Men hur har din dag varit? Sett några rosa kor eller gröna hajar? Själv tror jag att jag nyss såg min galna vän flyga på ett lila moln och kasta bh:ar... Men inget nytt alltså, haha! ;)

Svar: Haha, vad härligt du är! ;) Men min dag har hittills varit väldigt seg. Har ingenting att göra och har ingen inspiration till att varken skriva eller spela piano/gitarr. Funderar att dra ut på en promenad med bra musik och kanske få lite motivation.
One D Tales

2013-11-22, 17:52:33
Kommenterat av Matilda

Åh så underbart, fn va ddu är begåvad <3

Svar: Tacktack!!
One D Tales

2013-11-27, 21:42:25
URL/Bloggadress http://matildasavelind.blogg.se
Kommentera

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: