Summer love - Del 16

10 Mars 2013, 20:48
Tidigare:
När intervjun var klar fick killarna ställa sig vid väggen också tog fotografen från tidningen lite bilder på dom. Först alla tillsammans och sedan några på dom en och en också. Dom fick även skriva sin autograf på ett papper så att den sedan kunde läggas på affischerna som skulle göras av bilderna.
 
~ Liams perspektiv ~

När reporterna och fotografen hade gått reste sig Paul upp från fåtöljen han satt i.
”Okay, that didn’t take long” sa han och verkade lättad. ”We are supposed to be at the radio station half past 2, so you guys will have some free time until then” förklarade Paul och vände sig sedan mot Natasha.
”You can come with me, I have some papers and things to give you” sa han och Natasha var snabbt uppe på fötter.
”Yeah, of course” sa hon och log. Det verkade i alla fall inte som att hon hade något emot sitt jobb.
”And guys, whatever you’re doing now. Make sure you are at the radio station in time” sa Paul och såg allvarligt på oss. ”I mean it. Don’t be late” lade han till och jag hörde hur Louis suckade.
”We’ll be there” lovade Zayn och Paul nickade innan han försvann ut ur rummet med Natasha efter sig.

”So, what’s the story about that mascara spot on your shirt?” frågade Niall och såg nyfiket på Harry när vi stod i hissen på väg till vårt rum
”Honestly, I don’t even know” sa Harry och ryckte på axlarna. Jag sneglade mot Louis som gav mig en menande blick, vilket Harry tydligen snappade upp.
”What, you guys know something?” frågade han och såg på både mig och Louis.
”No, not exactly.. Or maybe” sa Louis och Harry höjde ögonbrynen.
”What? Why was she crying?” frågade han och lät lite ängslig.
”We don’t know exactly why she cried” sa jag ärligt och Harry rynkade pannan.
”But you know something. Out with it!” sa han samtidigt som hissen stannade. Vi alla fem började gå genom korridoren.
”You like her, don’t you?” frågade Zayn och såg seriöst på Harry.
”No, or I don’t know. I’ve barely known her one day” sa han och ryckte på axlarna.
”Well, I think she seems to be a great girl” konstaterade Louis och vi kom fram till vårt rum.
”Yeah, she does” höll Harry med och jag tyckte det såg ut som att han funderade på något.
”Okay, listen” började jag och gick fram till dom få krokarna som hängde på väggen. Jag tog min jacka därifrån. ”I don’t know why she was crying, but I think you should talk to her about it. It kinda seemed like she could use someone to talk to” sa jag och vände mig mot Harry som nickade.
”Yeah.. Yes, I think I should talk to her” höll han med. Jag log och drog på mig jackan.
”So, you guys wanna go grab a pizza or something?” frågade jag, för jag var riktigt hungrig.

~ Natasha’s perspektiv ~

”I’m gonna let you work now. I’ll you see you at the radio station” sa jag innan jag försvann ut ur Pauls kontor med pappren i handen. Han hade gett mig något slags schema över alla intervjuer och andra evenemang killarna skulle på dom följande två veckorna. Jag hade även fått andra papper som jag inte hade någon aning om vad det var för något.

Jag öppnade dörren till killarnas rum, som var tystare än någon av dom tidigare gångerna jag kommit in dit. Tv:n var avslagen och jackorna som hade hängt på krokarna vid dörren var borta, till och med min egen.
”Looking for this?” hörde jag någon säga bakom mig, och även om rösten var bekant så hoppade jag till en aning. När jag vände mig om såg jag Harry som stod lutande mot det lilla bordet. Han hade sin jacka på sig och i ena handen höll han min. Jag tog ett djupt andetag och log svagt.
”Yeah” mumlade jag och nickade. Harry rätade på sig och kom fram till mig med jackan.
”I didn’t mean to scare you” sa han och log snett mot mig. Jag kunde se att hans blick var en aning retsam.
”I was just surprised” konstaterade jag och tog emot jackan när han räckte fram den mot mig. ”Thank you” sa jag och stack in armarna i ärmarna.
”I figured that you might needed a ride home.. or back to the hotel, I mean” sa han som en förklaring till varför han hade stått där och väntat på mig.
”Oh, you don’t need to do that. I can take a cab” försäkrade jag och vi båda började gå ut till korridoren, vidare mot hissen.
”Yeah, you can. But I would like to drive you myself” sa Harry simpelt och log. Jag såg upp på honom och granskade hans ansikte medan vi gick. Varför var han så oerhört gullig? Det gjorde ju hela den här ”bara vara vän” saken mycket svårare.
”How about this; you get to give me a ride back to the hotel, but then you have to make me company until the next interview?” föreslog jag och log lite osäkert. Han kanske hade något annat att göra, eller så kanske han inte alls ville spendera tid med mig utanför jobbet utan bara ville köra mig för att vara snäll. Mer hann jag inte oroa mig, för Harrys glada röst avbröt mina tankar.
”Deal” sa han och vi båda klev in hissen med var sitt brett leende på läpparna.
Förlåt för att ni har fått vänta så länge. Jag har haft mycket att göra men här har ni en del. :)
Kommenterat av ellinor

Jättebra! :) x

2013-03-10, 22:08:12
URL/Bloggadress http://onedshow.blogg.se
Kommenterat av ida

BÄST! Längtar till nästa del!

2013-03-10, 23:16:45
Kommenterat av Sofia

As bra!!<3
Längtar till nästa del!!<3

2013-03-11, 15:39:04
Kommenterat av Kajsa :)

Yeey! Jättebraaa! :)

2013-03-11, 19:20:34
URL/Bloggadress http://www.kajsaviolas.blogg.se
Kommentera

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: