~ Natasha’s perspektiv ~

Jag hörde genast att rösten inte tillhörde Harry och när jag vände mig om var det en blond kille som stod framför mig. Han var väldigt lång och rätt smal, det fick honom att se ranglig ut. Hans ögon var en aning rödsprängda, nästan som om han hade gråtit.
”Yes” svarade jag kort.
”Well, I’m here with you now so you can stop looking, sweetie” sa killen och när han pratade kände jag hans alkohol-luktande andedräkt. Då förstod jag att han inte alls hade gråtit utan bara druckit lite för mycket.
”Ehm.. my company will be here soon, so you don’t need to stay” sa jag och såg mig över axeln i hopp om att Harry skulle komma. Den här killen var obehaglig.

Ett retsamt flin spred sig på hans läppar och fick det att gå en ilning genom mig.
”Oh, but honey. I want to stay” sa han och kom närmare mig. Jag tänkte precis ta ett stag bakåt när hans hand grep tag om min handled. Jag såg varsamt ner på våra händer och försökte vrida mig ur hans grepp, men trots att han inte såg särskilt stark ut så var det omöjligt.
”Let go of me” andades jag nervöst och den blonda killen skrattade lågt innan han böjde sig fram och strök undan mitt hår från halsen.
”I just wanna have some fun first” viskade han och jag kunde känna hur hans tungspets nuddade vid huden strax under mitt öra. Jag ryggade tillbaka och hann inte kontrollera mig själv när jag utan att tänka efter slängde upp handen som träffade hans ansikte hårt. Slaget fick honom att vrida ansiktet lite åt sidan och han stannade där med det några sekunder.

Jag iakttog honom, chockad över vad jag just hade gjort, medan han flyttade käken fram och tillbaka. Sedan vred han huvudet mot mig igen och hans gråa ögon var mörkare än förut. Jag kunde se hur han spände käkarna och plötsligt såg han riktigt arg ut. Jag svalde hår och såg mig desperat om. Vart var Harry!?

”Okay, let’s try again” sa den blonda med spänd och irriterad röst. ”I’m Tim” presenterade han sig och sträckte fram sin hand mot mig. Jag såg ner på hans hand och tittade sedan på hans ansikte igen, utan att säga något. Återigen mörknade Tims ögon och han tog ett hastigt steg mot mig som gjorde att det knappt var något avstånd mellan oss överhuvudtaget. Jag backade försiktigt, men kände hur den kalla tegelväggen plötsligt befann sig mot min rygg.
”Nowhere to go and hide now, huh?” frågade han och lade huvudet på sned.
”What do you want?” fick jag ur mig och till min förvåning lät min röst väldigt stadig och säker. Jag kände mig däremot inte säker alls, snarare livrädd.
”Just tell me, your name” fräste Tim mellan sammanbitna tänder samtidigt som han flyttade sin kropp närmare min. Jag pressade ryggen mot tegelväggen i ett desperat försök att ta mig bort från honom.
”Natasha” fick jag fram i en viskning. Jag tittade panikslaget upp på honom och sedan rykte jag till när jag plötsligt kände an hand på min höft.
”So, Natasha” började han och jag vände bort ansiktet från honom när hans äckliga andedräkt träffade mitt ansikte. ”Hey, look at me when I’m talking to you!” utbrast han högt och en av hans stora händer grep tag om min käke. Han vände mitt ansikte mot sitt eget och såg mig rakt i ögonen.
”You and I, we’re gonna have a really good time now, aren’t we?” frågade han och när jag inte svarade kände jag hur hans grepp om mina käk-ben hårdnade. Tårar började nu samlas i mina ögon men jag blinkade frustrerat bort dom.
”Just leave me alone” lyckades jag få fram trots att hans hårda grepp gjorde det svårt att prata.

---

Eftersom den förra delen blev så kort kan ni få en till kort redan nu. SNÄLLA, kommentera vad ni tycker är bra och vad som kan bli bättre osv.