Summer love - Del 54

06 Juli 2013, 22:48
Tidigare:
"Hello?" Harrys röst var trött och hes när han svarade. Det var tydligt att han hade sovit.
"Hi mate, we're in the middle of a twitcam here and we thought you should be in it too" informerade Louis.
"Am I on speaker?" frågade han sedan.
"Yep" svarade Louis och man hörde då hur Harry harklade sig.
"Well, uhm.. good morning, world" sa Harry och vi alla skrattade lite åt hur vilsen och förvirrad han lät.
 
 ~ Natasha’s perspektiv ~

Redan kring ett tiden satt jag på bussen på väg till hotellet. Trots att det hade varit en kort arbetsdag hade den gått oerhört sakta. Allt jag hade kunnat tänka på var Harry och att det borde ha varit jag som inte var där, istället han. Det var ju mycket viktigare för honom att vara där än vad det var för mig. När min mobil plötsligt pep till blev jag glad över att få se att Sophie hade skickat ett sms. Jag behövde annat att tänka på just nu. Dock blev inte den glädjen långvarig, för när jag öppnade meddelandet och läste det visade det sig att jag inte alls skulle få tänka på något annat än Harry.

|| Hej.. du. Asså, jag vill egentligen inte säga de här för det känns inte som att du behöver mer å oroa dig för, men självklart måste du ju få veta.. So here it goes; De finns en massa bilder på Harry från igår kväll/natt. Han lämnar en klubb tillsammans me en tjej (fotomodell, dom har setts tsm tidigare också) och sen nåra bilder då dom sitter i hans bil..... ||

Jag visste inte riktigt vad jag skulle känna när jag läste det. Om jag ville skratta eller gråta. Här hade jag gått och känt mig hemsk och haft dåligt samvete för att jag trodde att han mådde lika dåligt som jag. Jag hade tänkt att det var därför han inte kom till studion idag - för att han inte ville se mig. Typsikt mig, att vara alldeles för in slukad i min egen lilla drama bubbla och tro att allting för en gångs skull faktiskt handlade om mig. Istället ligger Harry kanske hemma nu med värsta baksmällan och en tjej i sängen. Och det där med att hon var en fotomodell var betydligt mer än jag ville veta. Jag hann dock inte spekulera längre förrän ett nytt sms från Sophie kom.

|| De behöver ju självklart inte betyda nått, jag tänkte bara att du skulle veta. Måste jobba nu, ringer dig när jag slutar. BALLA INTE UR NU, FÖRRÄN DU VET VA SOM PÅGÅR! ||

~ Louis perspektiv ~

”Oh, hey. I thought you had left London” hördes Harrys förvånade röst ifrån hallen när han öppnade dörren.
”No, I’m leaving tonight. I thought I should say goodbye.” Det var tydligen Karen som hade kommit och nu hörde jag hur dom båda kom in mot vardagsrummet.
”Hi Louis” sa hon och vinkade lite. Jag nickade kort och log.
”Hey.”
”So, what are you guys up to?” frågade hon och jag viftade lite med x-box kontrollen som jag hade i handen.
”Just playing” svarade jag och riktade uppmärksamheten mot tv:n.
”So, Harry. How’s things with Natasha?” frågade Karen sedan och jag blev genast mycket mer nyfiken på deras konversation än på spelet. Vi hade inte pratat särskilt mycket om det, jag och Harry. Inte ännu. Jag hade tänkt fråga honom igen när det hade gått lite mer tid.
”She dumped me” svarade han ärligt och lät inte särskilt intresserad i ämnet. Eftersom jag fortfarande satt med blicken på tv:n - något jag gjorde för att jag det inte skulle vara uppenbart att jag var oerhört sugen på att höra vad dom pratade om - kunde jag inte avgöra om bristen på intresse var något han bara klistrade på eller om han faktiskt inte brydde sig längre.
”Oh, she did?” frågade Karen och lät inte särskilt förvånad eller medlidande. Det blev tyst ett tag och jag blev tillslut tvungen att kolla på dom, för att få veta vad som pågick. Karen stod med ett litet lekfullt leende på läpparna och Harry såg ut att granska henne, utan något som helst uttryck i ansiktet.
”You knew?” frågade han, nu med lite förvåning i sina ögon, och jag brydde mig inte längre om det verkade konstigt att jag satt och lyssnade och stirrade. Jag ville inte missa något nu.
”Oh, honey. Don’t look so surprised. You and I are related, and if I can’t have you, I’m not gonna let anyone else get you either” sa Karen och nu lät hon nästan stolt. Jag kände att jag inte riktigt hängde med, men Harry verkade förstå i alla fall, för han såg nu inte längre förvånad ut. Nu var han arg, det var enkelt att se. ”Besides, that bitch was just after your money. But you’re too blind to see that.”
”I can’t believe this!” utbrast Harry och skakade på huvudet.
”Harry, I did this for you. Just like I did with that Zoe girl” sa Karen och det lät som om hon försökte lugna honom lite. ”Just.. I didn’t have to kiss you this time. Kinda sad..” spekulerade hon tyst för sig själv.
”I don’t wanna hear your crap. Just get out of here!” sa Harry högt och pekade mot hallen.
”I can’t believe you’re still this boring Ha..”
”OUT!”.
Förlåt för dålig uppdatering i några dagar. Jag har varit sjuk och bortrest. Och förlåt för kort del också, men jag kände mig illa tvungen att slänga ihop något snabbt nu när jag kom hem eftersom ni inte fått något att läsa på länge. Hoppas den duger i alla fall. :)
Kommenterat av sandra

det är skit bra! :D

2013-07-07, 00:29:22
Kommenterat av Anonym

Den va jättebra juu!!

2013-07-07, 00:43:01
Kommenterat av Berättelser om One Direction

nu kommer harry söka upp henne innan hon åker hem och så kommer dom läsa det nu när han vet! åh, meer:D

2013-07-07, 00:49:54
URL/Bloggadress http://berattelsermedonedirection.blogg.se
Kommenterat av My

Har väntat på denhär delen i flera dagar.. Åh du är så grymt duktig å kaffetåren för både Nat å Harrys skull.. Så fina.. Å vad gjorde Harry med modellen? ÅÅH. Mer! Du är så duktig! Xx

2013-07-07, 01:34:40
URL/Bloggadress http://novellermedonedirection.blogg.se
Kommenterat av Sofia

Jag klarar inte mer nu, det är för spännande. Jag vill ha mer, nu!!

2013-07-07, 12:16:03
Kommentera

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: